Summing av veckan.
Av någon märklig anledning så blev det inte alls så mycket träning som jag tänkte.
På måndagen så var jag uppe med tuppen till jobbet. Sedan körskola (känns som ett evighets projekt), åka ut till landet för att titta på hus.
Hoppade över riktigt mat för att mumsa måltidersättare. Det blev jag inte stolt över. För att sedan åka till gymmet. Peppad av särbon. Klockan blev strax före 2o.oo. Så himla stolt att jag inte föll för soffan. Hemma lite sent, men övervägde det positiva.
Det har inte hänt ofta tidigare & det kommer inte att hända. Där emot måste jag, fortfarande bli så mycket bättre på att planera. I detta fallet. Träna söndagen. För tröttheten jag hade efter en heldag hemifrån & inte hinna äta ordentligt blir inte optimalt.
Jag klagar inte, känner mig positiv till den måndagen. Till & med stolt, för att jag prioriterar vila efter långa & tunga dagar - i vanliga fall.
Tisdagen, då blev det ett gruppträningspass som jag fallit för. Kruxet är att jag har bara 3o min. Och i tisdags blev jag bekväm & lat så jag orkade inte fortsätta. Det var också den där planeringen. Tvättid i tvättstugan hindrade mig.
Det skulle jag göra på onsdagen, men jag tillägnade dagen till hemmet.
Torsdag, ett ganska lyckat rygg & Tricepspass
Vet ni vad det bästa med denna veckan är, flera promenader, korta men några steg på plus. Och absolut ingen stress till jobbet. Haft flera minuter plus. Även min träningsmorgon i torsdags. Ramlar in 15 min innan start av dagen. Middag ute med vännerna på jobbet på torsdagen.
På fredagen, uppe med tuppen igen.
Jobbar 6.15-12.3o
Läkaren på neurologiska kliniken kl. 13 med liten försening. Ett lyckat möte & undersökning. Kände mig såå glad, på riktigt... Kände lycka. Kanske har vi ett mål i sikte.
Ner till stan för att uträtta ärenden, inte många i tid. Men inser väldigt fort att packningen som är i väskan inte hinner användas. Jag hinner inte träna.
Min vän kommer till mig efter 16.oo (någon gång) & jag hade lite smått att förbereda innan. Första gången under veckan så känner jag, hur svårt kan det vara?
Men cyklar hem med gott mod. Det finns en dag i morgon också. Men lördagen blir också dåligt planerad. Ställer in spinningen av olika orsaker. Kommer ner några min. senare än vad jag var tvungen till... Vilket normalt hade kvittat. Men jag hade en salongtid som under morgonen blivit skjuten framåt.
Hur svårt ska det vara?
Haha
Det var dagens och månadens första.
Lite insikter om livet & hälsan.
Lördagen var den bästa på länge. Väldigt lugn & harmonisk. Hemmet var städat, nästan hela men att garderoben har några plagg för mycket kunde jag släppa. Det är unikt, att jag kunde se förbi det.
När jag var på actic så kom det över mig att jag har faktiskt en kropp som håller på att bli hel. Gått från stor till mindre. Från otränad till tränad.
Och att den resan har jag gjort själv. När jag verkligen tog hjälp så hade jag gjort det stora arbetet själv. I framtiden vill jag använda mig av en personlig tränare minst en dag i veckan.
Jag har gått ner från en hemlig siffra på dryga 83 kilo (jag slutade väga mig när den siffran stod & gick upp några kg till) till att väga hälsosamt. Nu har jag hamnat något över en trivselvikt. Men jag försöker inte att fokusera för mycket på det. Jag är mer eller mindre skadefri. Det är lycka. En smärtfri vardag jag inte jag trodde jag kunde få.
För 11 år sedan ramlade jag på höften som jag några år sedan fick höra att den var kronisk. Skulle jag då springa halvmaratons år efter år?
Min högersida som inte har fungerat på fyra och ett halvt år. Den påverkar mig hela min vardag. Men jag känner mig envis & stark. Jag ska få en diagnos. En förklaring! Jag vill inte leva med detta!
För jag mår bättre & bättre!
I veckan var jag modig & ringde tillbaka till neurologiska kliniken. Sjuksköterskan ska försöka återuppta kontakten med min läkare & jag var tydlig med att jag vill skickas vidare.
Jag kommer skriva om mina styrkor. Anledningar att ge mig själv kärlek. För jag vet att det kommer stunder jag behöver blicka tillbaka & bli stolt. Igen och igen! Blicka bakåt för att blicka framåt.
Min viktresa
Min träningsresa
Min skada
Min mystiska kropp
Kladdkaka hela veckan
Det har hänt att det räckt med att skriva av sig om hur det känns i kroppen, för att hitta en nystart. Bara att hösten på jobbet börjar men andra ord ett nytt halvår med rutiner & vardag brukar ge en hälsokick.
Denna veckan gjorde jag en medveten paus för att fokusera på att ha pappa som gäst hemma & jag hade mycket med nya jobbet.
Men jag ville försöka äta nyttigt. För att må bra & visa att det finns alternativ till goda saker.
Och ja nyttiga middagar har det blivit men tisdag, onsdag, fredag med fantastiska kladdkakan. Och torsdagen pannacotta. Kladdkakan helt klart godast. Fniss!!
Kruxet att jag inte njuter alls. Det är hur jag äter som skrämmer mig. För jag kan hålla med om att ibland kan man unna sig. Men jag känner ju knappt efter det ska bara stoppas i & snabbt ska det gå!
Och skillnaden nu är att det fungerar inte med de gamla återblickarna. Det fungerar inte att jämföra text, bilder eller gamla blogginlägg. Det fungerar inte att öppna sig. Jag ställer bara höga krav på mig själv. Men om jag äter socker i precis alla former och har druckit några deciliter för mycket alkohol i sommar måste stoppas.
Om jag inte lyckas hitta fokus så kommer 4 favoritjeans några jobbbyxor bytas ut.
Jag känner mig obekväm med kläder & utan kläder. Jag väger mer än jag gjort på flera år. Denna digitala siffra på min glasvåg brukar få mig att skärpa mig. Men tydligen har jag gett upp helt. Inte ens när en mamma på förra förskolan frågade om jag väntande barn. Fick mig att göra ett aktivt val.
Att livets förändringar ska påverka så himla himla mycket.
Jag får sakna min bästa vän, jag får sakna & ha känslor kring att jag förlorat mamma men att tycka synd om mig själv på denna nivå tycker jag själv inte är okej.
Nu börjar jag till och med skämmas!
Tycker det är jobbigt att förstå att jeansen är för små.
Det trodde jag a l d r i g!
Söndag den 14 augusti 2016
Jag försöker hitta glädjen igen.
Nästan dagligen letar jag citat & texter om att må bättre
Att tro på sig själv.
Börjar se ljuset lite mer nu. För precis ett år sedan förlorade jag hoppet om livet. Jag förlorade min bästa Anna och tappade glädjen till livet. Kände att jag tappade några vänner, förlorade kontrollen över livsstilen jag byggt upp.
Hittade tillbaka lite i våras, inte fullt ut men började känna lite glädje & gnista.
För att egen mötas av motgång. Nyheten att mamma lämnat jorden nådde mig & familjen.
Plötsligt tappade jag tron helt på nästan allt.
På ett vis kom ett lugn över mig, samtidigt blev det mycket tankar & ett stort moln av mörker ovanför.
Tappade kontrollen på mat, åt onyttig mat, godis & socker. Till en viss del hade jag förståelsen men jag blev ordentligt orolig när jag började gömma & ljuga om att jag handlat någon form av socker.
Jag som älskade att experimentera med mat & göra nyttig mat.
Jag som gillade att träna & röra på mig började hitta anledningar till att skjuta träningen.
Semestern kom & undanflykterna glömdes bort. Det blev en glädje att besöka gymmet eller ta en promenad.
Jag var på god väg. Körde igång med en kost jag hade koll på. Lchfkost som jag tog kontroll över.
Träning lyckades jag med, inte helhjärtat men lite & det kändes helt okej.
Men sedan kom sista veckan av semestern & sockert blev en ett behov som inte släpper. Men vet ni att skriva om det brukar hjälpa. Där av att denna text måste skrivas.... För att känna tillräcklig motivation att hitta tillbaka.
Hitta min balans till välmående.
Tycka om mig och mitt liv lite mer igen.
Förra veckan var lite för bra..
..för att vara sann. Blivit sjuk i halsen. Det kommer från ett uttryck ett barn sa en gång, “Jag är lite sjuk i halsen".
Tog mig till jobbet utan energi. Tog temp kring lunch, 36.1 höjdes under dagen till den typiska febersiffran.
Åkte hem kring två, kryp ner i soffan med mellanmål & en romantisk film.
Förra veckan så hittade till löpningen igen & lyckades styrketräna några gånger trots besök (av en dammsugarförsäljare) samt ett intressant kvällsmöte på Pedagogernas Hus här i Linköping. Veckorna innan har också varit bra, med bra fördelning mellan styrka-& konditionsträning.
En träningsträff i onsdags innehållandes marklyft samt lite andra ryggövningar, det blev inga personbästa direkt men mycket skratt. Det var Daniel från en peppande grupp på Facebook, en nykomling i gruppen, Andreas som tränade tillsammans med mig. Några videoklipp, skratt & testning av benmaskiner senare så gjorde vi oss i ordning för att äta på Bishops Arms. Springer på en vän från Norge-tiden, vi har inte träffat varandra på drygt 1o år.
Ben passet på Torsdagen blev riktigt bra, det flöt på bra & jag hann verkligen med det jag hade planerat. På fredagen hade jag ett skönt pass på morgonen. Crosstrainer i 3o min, frukost och 3o min styrketräning ben.
Men det blev också mitt sista pass på ett tag. Det visste jag ju självklart inte då.
med facit i handen, går det för bra med hälsan så tränar jag så pass mycket & återhämtningen blir lidande. Dricker inte tillräckligt med vatten, sover bättre nu men rutinen kring sömnen är inte så bra. Äter dåligt.
Men har aldrig börjar träna utan att jag har känt mig helt redo, i alla fall inte den senaste tiden. Och det har ju hänt att man försökt träna lite lugnt för att undvika att något bryter ut. Som i lördags så hade jag nog kanske värderat att gå och träna. trots detta så blev jag allt mera hängig på måndagen, trots all vila under helgen.
Men har aldrig börjar träna utan att jag har känt mig helt redo, i alla fall inte den senaste tiden. Och det har ju hänt att man försökt träna lite lugnt för att undvika att något bryter ut. Som i lördags så hade jag nog kanske värderat att gå och träna. trots detta så blev jag allt mera hängig på måndagen, trots all vila under helgen.
Jag har under förmiddagen rensat bort lite kategorier & ska längre fram ta bort ett gäng värdelösa texter jag i dagsläget inte förstår vad jag menat. Fröken skriva otydligt & luddigt. Det kommer jag kanske ha tid att pyssla med om jag ska försöka leva lite stillsamt liv i en tid.
försökte förra veckan planera livet lite. Men skrev aldrig in sjuk. Det goda samtalet
Det goda samtalet, är ett som ger en massa fina tankar och ord på vägen. De som leder en vilsen person till rätt skogsstig.
Ett samtal från en vän eller en nära person. Ett samtal som får en att tänka. På gott och ont, men jag tror tänkandet är utvecklande om man tillåter sig att hitta sina egna vägar och låta sig utvecklas för självförtroendes skull.
Ett samtal från en vän eller en nära person. Ett samtal som får en att tänka. På gott och ont, men jag tror tänkandet är utvecklande om man tillåter sig att hitta sina egna vägar och låta sig utvecklas för självförtroendes skull.
Kom till en insikt, om hur det kan vara för mig. Ett för mig solklart exempel, att gå ner i vikt var mitt val. Min idé till ett välmående och hälsosammare liv. Mina tankar om vad som är bra för min kropp.
Har teorier om att ha kontrollen över vad jag tycker är viktigt för mig. Det är bara jag som kan ta kontrollen över mina. Målet var tydligt, kanske inte vägen dit var helt klar. Och hur man gör är enkelt, upp till dig & egentligen ganska lätt. ´Det behövs tid & tålamod, men ger hälsovinster.
Det är bara jag, ingen annan. Jag kan få stöd, peppning men det är bara jag som kan göra det aktivt, helhjärtat.
En livsstil skapas.
Men när det gäller andras funderingar på vad jag borde & vad jag egentligen vill, så kan jag nog verka bekväm. Det är inte meningen. För då kommer rädslan in. För jag kan inte ha koll, inte till 1oo% & det kan behövas hjälp av andra vuxna. Att lära mig att köra bil är ett exempel. Det är bara en person som sagt som inledning på samtalet. "Det kommer att vara bra för ditt självförtroende. Du kommer att växa." De andra råden, är de praktiska. Sen kan de personliga fördelarna komma efter en stund. Kan hålla med om att det är galet praktiskt. Och när jag klarat det, då kommer jag att växa. Utvecklas. Men tills jag tar denna kortet, jag gärna hade fått i ett flingpaket. För det finns en rädsla & hjälp behövs. Det går inte att hitta mållinjen utan hjälp. Och jag in I det fallet kan jag inte ha kontroll. Och mogna in i att jag kommer klara detta. för det vet jag!
Funderingarna kring är jag en god vän? Är jag en bra kollega? Är jag flickvänsmateriel?
Vill inte förändras, inte helt. vill bara göra mitt jobb som medmänniska. Och jag känner att jag har mycket att lära! Men är nog lite godkänd
Kan kontrollera mina funderingar, men inte mina känslor. Kan inte kontrollera andras känslor eller tankar om mig. Och ibland blir jag rädd. Lite för beroende av att vara en tankeställare. Förstå mina medmänniskor Bli en bättre Susanne, som redan är rätt så bra. Vi är olika, det gäller att acceptera. Försöker vara mig själv, respektera mig själv & mina människor.....
Nu har jag lättat på mina hjärta!
Och vad har jag skrivit egentligen!?
Nu kom verkligheten i kapp mig, så trött!
Kram
Nu kom verkligheten i kapp mig, så trött!
Kram
Försöker hitta den 3oo procentiga motivationen
Men just nu är det inte helt lätt. Vet ej varför jag har en svacka, men tränar ändå & äter helt godkänt. Trodde förra veckan att jag haft en dålig träningsvecka, men när jag försökte minnas så hade jag lyckats med träning plus cykling till & från jobbet. Så då blev jag glad & lite stolt över mig, glädjen kom krypande men försvann. Tar mig till gymmet, tränar, får värkande kropp, cyklar... men saknar passionen. Träningsfokuset finns med mig skapligt på väg till träningen & fokus är kvar till 9o procent under träningstimmen.
Förstår mig inte på kroppen & funderar än en gång på att kontakta dietist eller kanske min gamla klasskompis Lars. Det finns saker jag behöver förstå. Som varför jag har gått ner i vikt "när jag inte förtjänar det", när jag inte har fokus & inte tränar som jag tänkt. Och äter glass! Min nya passion!
Förstår mig inte på kroppen & funderar än en gång på att kontakta dietist eller kanske min gamla klasskompis Lars. Det finns saker jag behöver förstå. Som varför jag har gått ner i vikt "när jag inte förtjänar det", när jag inte har fokus & inte tränar som jag tänkt. Och äter glass! Min nya passion!
Gör ett försök att finna motivation, passionen & fokus. Fram för allt Glädjen!
Försöker genom att titta på bilder och se förändingen jag gjort. Men denna gång fungerar det inte.
Försöker verkligen förstå vad som påverkar mig.
Behöver jag semester?
Någon som sagt något?
Känner jag mig klar?
Försöker genom att titta på bilder och se förändingen jag gjort. Men denna gång fungerar det inte.
Försöker verkligen förstå vad som påverkar mig.
Behöver jag semester?
Någon som sagt något?
Känner jag mig klar?
De var ju ett tag sedan
Skulle vilja längta till uppdatera, skulle vilja vara sprudlande i skriveriet, Men känner inget lust. För jag känner att det inte är tillräckligt intressant med recept, inspirerande bilder eller det lilla jag skrivit om träning är inte motiverande nog. Tränar men skriver inte!
Skapade denna dagbok för att få ordning på min träning & samla på recept!
Skrivarlusten kommer inte alls ofta, & när den kommer är den inte där för att stanna.
Skrivarlusten kommer inte alls ofta, & när den kommer är den inte där för att stanna.
Men vill fortfarande berätta om träning, hälsa & delge er recept samt andra hälsotankar.
Och jag vill skriva när motivationen tryter, lika väl som jag vill skrika ut när träningen är toppad.
Skulle vilja skriva av med om funderingar kring massor men det gäller att välja sina ord & vill därför ej skriva.
Skulle vilja skriva av med om funderingar kring massor men det gäller att välja sina ord & vill därför ej skriva.
Under våren:
♥ sprungit milen på under 6o min. och börjar springa ute.
♥ min högersida verkar vilja bli vän med mig. Lycka!
♥ Klarat 32 dagar sockerfritt;
♥ Börjat cykla till jobbet, dag två.
♥ haft hälsohelg i Bråviken/ villa solliden
♥ har toppar & dalar av motivation, och fantastiskt nog så tror jag att jag vet varför!
♥ vidgar mina vyer, försöker se möjligheter..
Men..... har börjat skriva om mitt liv, men söker fortfarande efter den perfekta inledningen.
Drömmer mina drömmar! HOPPAS på att de drömmarna blir verklighet!
Drömmer mina drömmar! HOPPAS på att de drömmarna blir verklighet!
bloggpaus
Fokusen har varit på annat i veckan, flytten är det största men har även haft tid för det sociala! Träningen har kommit på efterkälken, men är redo för comeback!
Igår var jag mest förvirrad & faktiskt ledsen! flyttar av helt fel anledning.
Idag går lasset till ny adress & nytt äventyr! Och det är ingen återvändo, det kommer bli kanon!
Igår var jag mest förvirrad & faktiskt ledsen! flyttar av helt fel anledning.
Idag går lasset till ny adress & nytt äventyr! Och det är ingen återvändo, det kommer bli kanon!
33 år
en ängels födelsedags idag!
Livet är skört, ta vara på dig själv & dina nära.
Livet är skört, ta vara på dig själv & dina nära.
Om veckan, om helgen
4 träningstillfällen och en ordentlig promenad. Bra kost har faktiskt hållit, fram till igår kväll & idag! Hittade lite godis på affären & lite annat gått. Försökte på kvällen göra det bästa av det. Ganska nyttig mat & tänkte ta en riktigt skön promenad. Klockan har verkligen tickat på, fick lite gjort men ingen promenad. Tvättat några fönster, lunchat med Rebecca, sålt en symaskin , gått en minipromenad & gjort typisk flyttstädning.
Känner mig rätt så trött, vardag & helger är intensiva nu.
Genom veckans träning så nådde jag mitt mål för den träningen jag vill hinna med. Nöjder är jag minnsann!
Känner mig rätt så trött, vardag & helger är intensiva nu.
Genom veckans träning så nådde jag mitt mål för den träningen jag vill hinna med. Nöjder är jag minnsann!
Förtroliga samtal
Alla behöver vi starkas på ett eller annat sätt.
Mina vänner starker mig & tar fram mina fina sidor. Jag behöver prova nya vägar & ge mig ut på andra äventyr som ger mig de jag aldrig tidigare haft. Nya livserfarenheter.
Samtalar just nu med en vän som får mig att förstå ett & annat! Bland annat, någon som jag faktiskt redan vet. Men kanske behöver påminnas om. Och påminna mina änglar!
"Du är värdefull!!!"
Mina vänner starker mig & tar fram mina fina sidor. Jag behöver prova nya vägar & ge mig ut på andra äventyr som ger mig de jag aldrig tidigare haft. Nya livserfarenheter.
Samtalar just nu med en vän som får mig att förstå ett & annat! Bland annat, någon som jag faktiskt redan vet. Men kanske behöver påminnas om. Och påminna mina änglar!
"Du är värdefull!!!"
1 mil & massa trappor
För fyra år sedan var jag ganska smart (men har ofta undrat hur smart det var..). Trots att jag bor på bottenvåningen så valde jag ett förråd på vinden i stället för ett källarförråd. Det blir alltså en del spring nu i flyttider.
Först gick jag & M. en promenad i skog -& stadsmiljö på 1,2 mil.
Vi tittade till mitt blivande bostadsområde. Lägenheten står nu tom, whiii!! Spännande!
Vi tog oss en matbit på pizzerian & gick sedan hem. Puh, vilken varm promenad vi utmanade oss på.
När jag blev ensam igen så började jag packa & springa upp till vinden, á fyra våningar. Tagit ner tomma & fyllda lådor plus burit ner ett bord. Älskar kroppsarbete & försöker bortse min lilla halsont.
Först gick jag & M. en promenad i skog -& stadsmiljö på 1,2 mil.
Vi tittade till mitt blivande bostadsområde. Lägenheten står nu tom, whiii!! Spännande!
Vi tog oss en matbit på pizzerian & gick sedan hem. Puh, vilken varm promenad vi utmanade oss på.
När jag blev ensam igen så började jag packa & springa upp till vinden, á fyra våningar. Tagit ner tomma & fyllda lådor plus burit ner ett bord. Älskar kroppsarbete & försöker bortse min lilla halsont.
Nedanför nya lägenheten
Många steg blir det, i trappor & runt i lägenheten
Träningen går bättre än allt annat
och kosten går bra tycker jag. Nu är det kanske mer åt att jag kanske äter för lite, än för mycket. Äter ganska sent på kvällen. Jag som gärna äter innan kl 18.oo, äter närmare 19. Tror faktiskt det är en stor nackdel att mumsa mat sent. Kroppen hinner inte vila.
Spegelbilden är mycket snällare än både våg & måttband. Plus att just nu känns det som att jag lika gärna kan skriva att jag bestigit Mount Everest eller springa maraton, utan någon reaktion (på bloggen) Blir väldigt glad av fina & peppande ord på jobbet, även om jag har ett svagt minne av ordet galen. Men älskad ändå. Idag blir det dag nummer åtta, som jag cyklar ToR, jobbet. Känns bra, men motivationen tryter. Så pass mycket att jag inte rest mig än för att morgongymma. Klockan går!
Spegelbilden är mycket snällare än både våg & måttband. Plus att just nu känns det som att jag lika gärna kan skriva att jag bestigit Mount Everest eller springa maraton, utan någon reaktion (på bloggen) Blir väldigt glad av fina & peppande ord på jobbet, även om jag har ett svagt minne av ordet galen. Men älskad ändå. Idag blir det dag nummer åtta, som jag cyklar ToR, jobbet. Känns bra, men motivationen tryter. Så pass mycket att jag inte rest mig än för att morgongymma. Klockan går!
Träning & motion går garanterat bättre än mitt egna bloggande.Det som skulle gå hand i hand.
Just nu läser jag inte bloggar. När ska jag hinna i kapp? Har väl 1ooo blogginlägg att ta mig igenom. Men jag blir också inspirerad. Läser en del bloggar om träning & hälsa. Vad läser du helst?
4 augusti 2oo1
då förlorade jag mitt barndomshem. En dag jag aldrig aldrig kommer att glömma. Idag gifter sig ambulansmannen & min vän som kom till platsen. Hjälten Robert. Han visste inte då att jag & min familj var bortresta. Stackarn! Det måste varit en chock att inse att en vän hus brinner.
Det finns bara minnen kvar. Det enda som räddades var mina fotoalbum. Jag önskar jag hade tagit dagböckerna & breven.
Tack alla mina fina änglar, min familj & släktingar som fanns vid vår sida under en jobbig tid i våra liv. Och ni som torkat mina tårar efter.
Ta vara på varje dag & dina nära!
Sista (riktiga) semesterdagen
Vaknade som ett litet åskmoln! Har ont, känner ingen lust till något men känner faktiskt glädje över att det blir vardag på måndag. Kanske blir lite vettigare, det här livet!
Tänkte unna mig massage idag, men tror en förkylning ligger & lurar i ett hörn av kroppen. Vill ju inte att det bryter ut...
Idag skulle jag behöva en kram från en person som tar mig som jag är. Älskar mig när jag behöver det som minst.
Vågen plus 6o kg.
Idag skulle jag behöva en kram från en person som tar mig som jag är. Älskar mig när jag behöver det som minst.
Vågen plus 6o kg.
Skrivit av mig
De här blandade känslorna gav mig lite extra energi i skogen. Jag behövde få springa av mig. Springa långt & bara vara. Det kändes helt rätt & det var välbehövt. Det blev strax under 7 km, runt sjöar i Ö-vik. Jag behövde för min skull. Vara fri. Men jag tror tankarna gjorde mig utmattad tillsammans med värmen. Njöt av naturen med några pauser.
Har ni också gett järnet för att det finns massa känslor inom dig?
21.o6
och jag vill bara lägga mig.
skulle egenligen börja packa för mitt hemliga resmål, men har så himla ont i magen & illamående. Andra timmen med obehag. Tar täcket & kudden för att somna till Tv eller min pocket Tigerkvinnan. Att springa är det inte tal om & inte heller kvällen planka. Blir så ledsen!
skulle egenligen börja packa för mitt hemliga resmål, men har så himla ont i magen & illamående. Andra timmen med obehag. Tar täcket & kudden för att somna till Tv eller min pocket Tigerkvinnan. Att springa är det inte tal om & inte heller kvällen planka. Blir så ledsen!
God natt!
Idiot!
Förstör för mig själv!
En kväll på landet & jag unnar mig plus äter fel typ av mat!
Nu sitter jag med smärta i övre delen av magen & kan inte ta löpturen jag tänkt! Hittade en gul tablett som ska rädda mig.
Klockan går & jag måste iväg till hyresbolaget en vända.
Hoppas ni har en bra eftermiddag!
Kram
En kväll på landet & jag unnar mig plus äter fel typ av mat!
Nu sitter jag med smärta i övre delen av magen & kan inte ta löpturen jag tänkt! Hittade en gul tablett som ska rädda mig.
Klockan går & jag måste iväg till hyresbolaget en vända.
Hoppas ni har en bra eftermiddag!
Kram
vinka med tårna
Jag kan vinka med mina tår på höger foten. Yey! och dagens träning hitills är att stå på tå och knä böj!
Vecka 1o med ond fot. Det har tärt på tålamodet & påverkat träningen. Men vi får se vad röngen tänker tala om i veckan. Just nu är det mycket skriverier om min fot & att jag bara längtar efter träning & ni tänker väl att "men varför tränar hon inte då"
Jo men nu är lusten tillbaka och vilken längtan jag fick av att titta på grymma löpare i blodomloppet. Min träning har varit cyklingen till & från jobbet. Gymmen fick påhälsning i veckan.
Men känslorna har varit, meningslöshet, rädsla, inga mål, svaghet, ofokuserad, nedstämdhet.
"vinka med tårna, gunga med knäna...."
en barnsång för gympa.
Kanske det jag ska börja med. Skriva om barngymnastik.
Nå en annan målgrupp. drömmer mig bort! :)
Jag behöver kanske frukost för jag svamlar!
Ha en bra lördag, för min del blir det promenad, träning & sortera kläder.
Kanske någon träff!
