Det har hänt att det räckt med att skriva av sig om hur det känns i kroppen, för att hitta en nystart. Bara att hösten på jobbet börjar men andra ord ett nytt halvår med rutiner & vardag brukar ge en hälsokick. 

 

Denna veckan gjorde jag en medveten paus för att fokusera på att ha pappa som gäst hemma & jag hade mycket med nya jobbet. 

Men jag ville försöka äta nyttigt. För att må bra & visa att det finns alternativ till goda saker. 

Och ja nyttiga middagar har det blivit men tisdag, onsdag, fredag med fantastiska kladdkakan. Och torsdagen pannacotta. Kladdkakan helt klart godast. Fniss!! 

Kruxet att jag inte njuter alls. Det är hur jag äter som skrämmer mig. För jag kan hålla med om att ibland kan man unna sig. Men jag känner ju knappt efter det ska bara stoppas i & snabbt ska det gå! 

 

Och skillnaden nu är att det fungerar inte med de gamla återblickarna. Det fungerar inte att jämföra text, bilder eller gamla blogginlägg. Det fungerar inte att öppna sig. Jag ställer bara höga krav på mig själv. Men om jag äter socker i precis alla former och har druckit några deciliter för mycket alkohol i sommar måste stoppas. 

Om jag inte lyckas hitta fokus så kommer 4 favoritjeans några jobbbyxor bytas ut. 

Jag känner mig obekväm med kläder & utan kläder. Jag väger mer än jag gjort på flera år. Denna digitala siffra på min glasvåg brukar få mig att skärpa mig. Men tydligen har jag gett upp helt. Inte ens när en mamma på förra förskolan frågade om jag väntande barn. Fick mig att göra ett aktivt val. 

 

Att livets förändringar ska påverka så himla himla mycket. 

Jag får sakna min bästa vän, jag får sakna & ha känslor kring att jag förlorat mamma  men att tycka synd om mig själv på denna nivå tycker jag själv inte är okej. 

Nu börjar jag till och med skämmas!  

 

Tycker det är jobbigt att förstå att jeansen är för små. 

Det trodde jag a l d r i g!