Och hur har det gått? 

Jo bra faktiskt! Nästan! Onsdagen var jättebra, verkligen 

Kom upp på morgonen. Tog bussen ner till stan och hade verkligen gått om tid. Efter en och en halvtimmes lämnade jag gymmet. Det var veckans stolta. 

Nöjd och belåten. Med ett pass mage och armar ner packat i ryggsäcken. 

I måndags blev det sen kvällsträning. Jag hade lite att pyssla med efter jobbet och brukar inte komma iväg. Men i måndags blev det äntligen av att hinna både och. Helt slut som artist efteråt. Med promenad till och från stan dessutom. Och på resten. 

Tisdagen blev lite lugnare, men också sent kvällspass. 

Anledningen till att onsdagen blev så lyckad var att jag vet att jag ofta har mina favoritpass på morgonen. Och att jag hade annan arbetstid jag ville använda till något positivt. 

Kanske var det därför onsdagens träning fick bli början av bloggen. 

Torsdag så kom jag ner mycket senare, lite mindre energi & lite stopp på vägen. En favorit träningsbh sprack i sömmen. Skratta eller gråta? Min kropp och jag ville inte samarbeta innan gymmet. Så det blev ett kort men intensivt pass. Glömde ringen jag fått av min bästa vän. På en bänk, för att jag inte ville slita mer på silverringen. Den finns inte kvar, inte inlämnad i receptionen... 

Fredag, kom jag äntligen dit. Jättepepp!  Men vad som hände efter löpningen vet jag ej. Kände mig trött, så jag fokuserade på stretchning & åkte sedan hem. 

Släppte den känslan ganska fort, med glädje att jag faktiskt hade varit & utfört träningen. Att jag hade sprungit som uppvärmning var också ovanligt. Babysteps! 

Nu är det två dagar kvar av min träningsvecka. Första veckan av året har gått, dag nummer sju.

Har redan fått en fin klocka som ska vägleda mig ännu mer rätt. 

Min andra garmin klocka. En bra present, en riktigt bra. En klocka jag verkligen kan ha dygnet runt. Se resultaten längst dagen. Den var prytt min arm sedan i torsdags. 35 års present från min karl.