Spontan uppföljning
Nio blogginlägg i januari, det första läste jag med sorg. Gråten kändes som den hade kunnat bryta ut samtidigt så kände jag mig så stark. Hade jag vetat det jag vet idag så hade jag velat vända tillbaka till 2o15.
Gott nytt underbart år! 2 januari 2o16
Nu är vi inne på 2016! Äntligen januari, den andra januari. Ett nytt härligt år vi kan fylla med vad som helst. Vad vi själva vill!!
Jag älskar nya veckor, månader och år. Det känns fint och omgivning är inställda på ett bra år med positiv förändring.
Underbart med nytt år för någonstans har jag känt att jag behövde en ny siffra i almanackan egentligen inte för nyårslöfternas skull, utanför att bryta det jag förknippar med 2o15. Mer om det i den traditionella årskrönikan, som jag kommer att påbörja idag.
Detta året som varit fick sår som fortfarande leder till tårar, men så mycket glädje i sorgen.
Några löften är ständiga för mig & antagligen många andra människor. Jag vill fortsätta jobba med mig själv för att må bättre & försöka att hålla fast vid positiva inställning. Att tro på mig & min egna förmåga, tror jag ganska många behöver arbeta med.
Önskar mig för 2016 ännu mer styrka i mig själv, att forsätta arbeta på att bli en bättre person & lite bättre mig själv.
Börja ta tag i det små enkla för att slippa ångra mig. Starta direkt med det jag tänker & ta modet att ta tag i saker direkt.
En september dag kom jag & några tjejkompisar till insikt att dokumentera varandra mer. Ta bilder på varandra, med varandra & på sällskapet. Bli bättre på att höras & för mig att försöka hitta på saker under hela året. Redan igår kände jag att jag glömde bort det på årets sista dag.
Om man får idéer se till att genomföra detta. Vill du ringa vännen eller börja skriva dagbok? Ta tag i det.
Mitt huvud kryllar av idéer & vissa fastnar men det genomförs aldrig. Som t ex. höstens idé om att göra "halv åtta hos mig".
Och klassikern, vi ses snart, vi hörs snart!! Vad är det med oss?
Om man ska titta på hälsa och livsstil.
Vill börja med att säga så här, jag är stolt över vad jag lyckats med kring hälsa. Jag är glad att min kropp är friskare och stolt över att jag gjort detta själv med feedback från underbara & fantastiska vänner. Men har låter det fortfarande gå över styr ibland och då blir det en längre period, tar inte en pepparkak en kväll hemma i december. Och jag kan inte äta en godispåse till söndagsmyset utan att köpa en chokladbit dagen efter. Detta året var året jag tappade kontrollen men det var också året jag under hösten hade godisstopp i cirka 65 dagar med något litet undantag.
Träningen blev det några utmaningar & jag vågar lite mer. Har funnit fantastiska träningskamrater som hjälper mig att dra mig framåt. Önskar att ni var nära mig. Träningen har hjälpt mig att överleva detta året. Att gå in träningslokalen och köra hårt. Blivit bättre på att träna trots att det känts motigt.
Om jag vill ge mig ut och springa så ska jag försöka mer än någonsin göra det till verkligheten. Och våga göra det i grupp. Kanske finna en ny vän under tiden jag jagar den rätta känslan.
Om jag vill köra en utmaning under två veckor så ska jag det.
Om jag vill testa rawfood eller ha en vegetarisk dag i veckan så ska jag bara handla & tillaga
Om jag vill vandra i sommar så är det bara att fixa det, trots att det är lite svårt & att jag kanske får göra det ensam.
När jag väl skriver så skriver jag långt!!
Det blev en lång framåt blick.
Vill än en gång bli bättre på att dokumentera träningen, bara passen, ofta skriver jag in uppvärmningen på 15-3o min men inget om träningen. Drygt 1oo pass under hela året är dokumenterade på funbeat i år.
Så blir det enklare och bättre tillbakablick.
Fotografera mera med systemkamera av samma anledning.
Nu ska jag skriva till alla jag tänkt på under detta skrivade, Skypa med syster inom en snar framtid & fortsätta ligga i soffan.
Det blev ett år av oro, 2016! Ett nytt år som jag kommer minnas med mycket funderingar på livet & då mitt liv förändrades ytterligare. Jag såg ett ljus med nytt år. Jag skulle fokusera på det goda i livet, vänner, familj, god hälsa, träning, naturliv och äventyra. Lovade mig själv att börja dokumentera mera. Skriva fota och spara. Men jag gjorde inte ens en årskrönika för 2o15. Trots att den var så viktig på många sätt.
Året som skulle bli så mycket bättre tog en vändning.
Det började med en oro för mamma jag kunde inte sätta fingret på. Det var i januari vi hördes, möjligtvis i februari. Ett kort kom i påsk & jag missade hennes samtal för att jag var i England. Jag ringde aldrig upp.
Det var det sista. I april får jag beskedet att mamma inte lever. Det blev en stor chock för min familj. Vi stöttar varandra genom detta. Jag får sånt fint stöd av alla. Än en gång kommer jag på att jag saknar så mycket minnen. Eller sånt man kunde ha tagit vara på för att minnas. Någonstans kommer jag starkare ur detta började känna mig mentalt starkare & piggare.
Mina syskon har varit så fantastiska & starka tillsammans med mig.
Fått otroligt mycket fin feedback från vänner, familj, nya & gamla. Men några har jag faktiskt tappat, jag har inte alltid orkat. Jag har inte varit starkt nog att vara den som tar initiativet att träffas. Men på 365 dagar så borde man lyckats höras eller sett mer av sina vänner. Tiden har vi!
Men jag har känt mig för svag men jag har behövt mina kära mer än någonsin.
Saknar er!
Jag behöver nog ett nytt år!
Nu vill jag fortsätta förändras, bli målinriktad, se min styrka framför mina svagheter.
Se min progression & våga utmanas. För jag har blivit starkare, lite mer pigg, lite mer glad & välmående i själen. En sten släppte. Behöver bli lite starkare, lära mig kontrollera mina känslor men samtidigt vara mig själv.
Tro på mig. Se glädjen i livet.
Det borde inte vara så svårt att träna lite till, vara ute lite mer & ge mig själv ett ärligt försök att träna mer inför längre lopp. Det är gott med hälsosam mat, jag älskar verkligen att experimentera & jag har ju en passion att köpa hälsoinspirerande böcker. Så det finns inga hinder.
Just nu tvingar jag inte mig själv till träningen utan jag vill nå mål & mitt gamla jag ska tillbaka. Samtidigt som kraven måste sänkas & jag måste lära mig ta saker i rätt ordning.
Höstens positiva: glädjen kom tillbaka. Känner mig som en bättre Susanne mot mig själv. Inte lika orolig & framtiden ser ljus ut. Jag fick en tjänst på en ny förskola. Mår så himla bra där!
Jag bytte äntligen gym, jag har haft hälsoinspirerande helg, träffat en bra pt under två gratis timmar & hittat några nya vänner som gillar träning.
Testat nya recept, börjar känna mig piggare och fräschare.
Måste bara fortfarande bli bättre på å dokumentera. I juli skrev jag ingenting alls. Trots semester och tillfälligt träningsglädje.
Detta tog en hel söndag morgon att få till. Nu lite mer sömn sedan kanske ett bonuspass. Är ganska nöjd med denna vecka ändå.
På återseende mina fina vänner.
Enjoy the little things in your life
Det blev ett tufft år att prioritera träning och hälsa. Det har varit en lång period då det har känts så enkelt att mumsa i mig söta saker som fikabröd & godis. När jag återfann fokuset så höll det i några få veckor så kom det julförberedelserna i form av godis å glögg. Först hittade jag tillbaka till träningen, fastare rutiner och det började bli roligare igen.
Sedan kom kosten!
Men jag bestämde mig för att inte försöka för mycket med att hålla igen på det söta, men däremot inte köpa för att äta själv. Utan njuta av det som bjuds på och äta med måtta.
Sedan som vanligt mellan jul och nyår börja med nyårslöfterna. Prioritera hälsan, för att försöka förekomma ett negativt mönster & försöka få tillbaka livsgnistan.
Kommentarer
Trackback
