Tackvare en mycket klock vän så har jag börjat fundera hur jag kan hjälpa mig själv!

Kommentar till onsdagstexten "Förstår någon mig?"

"Hade de misstänkt något allvarligt hade de knappast struntat i dig...
Kan det vara stress? För mycket träning? Stel nacke eller liknande... ? Du vet jag hade yrsel/svartnade för ögonen/svimningsattacker för omkring fem år sedan... Gick igenom mängder med undersökningar, de hittade inget... Sen började jag av en slump gå till massören .. Hon fick loss spänningar i min nacke/axlar som gjorde att jag fick upp blodet lättare mot huvudet... Jag hade gått och spänt mig i flera år!Och guess what?! Det löste problemen!!" - Sofie, en vän som bor lite längre bort än vad jag önskar.

 

Stress, yes! Det tror jag på, det blev väl för mycket med flytt, träning, jobb & fritid när i Oktober/ november.

För mycket träning? Kanske,var det ett bidrag till att det blev ettt "anfall". Men det har i efterhand gjort mig starkare & mer villig att träna. Blivit friskare i "sjukdommen" & styrkan kommer tillbaka. studvis är jag mycket stel!

 

Och de tog mig mycket allvarligt i början, men sedan första anfallet den 12 november, till den sista undersökningen 1o april  så har jag ju återhämtat mig, självläkt mer & mer! De kan ju vara därför det inte visade något. Och de har ju inte tagit blodprov /urinprov på mig, vilket får mig att fundera. Jag vill ju tro att de kan & vet.

 

Men en massör hittade en muskelknuta på höger sida, i bröstmuskeln.  Har då & då börjar massera mig själv på bröstmuskeln. Kanske är det därför dommningarna blir i mindre utsträckning.I alla fall så mycket tackvare Sofies beskrivning så har jag masserat ordentligt & i går stretchade jag mer noggrant än vad jag i vanliga fall gör.

Min meduscin är nog massage & stretchning! Tillsvidare...