Jo, jag är en gladare & en nyfiken tjej. Börjar se livet med glimten i ögat, ser ljuset, vågar le mer å mer.
Är mindre blyg & vågar skratta.
 Lär mig av de bästa hela tiden.

Mitt namn är Susanne
 Varför?
Ja ni, mina föräldrar har olika svar :)

Min ålder är 29 år, kanske kommer 3o årskrisen snart, för det kryper i mig.
Mina rötter är nergrävda i norrland, hemstaden heter Sollefteå.
 Men jag har inte bott där så mycket sedan jag började flytta.
Nu bor jag i Linköping, å är här för att stanna ..?
Men norrland kommer alltid finnas i mitt hjärta.

Min familj är min pappa i england, min mamma i norrland, min bror i norra norrland & systra mi i Stockholm
Har några underbara ingifta syskon
Lever själv i min tvåa, som jag älskar & hatar
Har ett bra liv men fina vänner & familj

Mina dagar är hos barnen på förskolan. Jag jobbar med 1-4 åringar just nu, de värmer mitt hjärta med en kram
 eller citat: "Du är ju en prinsessa, för du har kjol i dag"
Mina kollegor är så bra & fina, kärlek!
 
Mina intressen är foto, promeneden i naturen, träning, hälsa, ett cafébesök med vännen eller ett glas rött under fredagsmyset. Dansglovet är en favorit på lördagarna.
Träningen är en stor del i mitt liv just nu, ganska nytt.
Men just nu går det så himla bra!

Min kropp & Hälsa, min bild av mig själv har inte alltid varit den bästa.
Som liten var jag pojkflicka, fick ingen pojkvän, ingen var kär i mig. Myckert "fråga chans" kring mig
 Min första kärlek var genom brevväxling. Vi blev aldrig vi.
Mina vänner lärde mig om smink & kläder, jag bodde på landet & vännerna i stan.
Var 18 år när jag fick min första pojkvän i en annan stad.
På studenten vägde jag över 70 kg, aldrig mer. Så blev det!
Hade en mörkklädstil, klassisk, kvinnlig & utmanande.
Levde ett toppen liv i Oslo under ett år, vilka underbara själar jag lärde känna  de. Några av mina bästa vänner är från den tiden.
Började bli en bättre Susanne, hittade mer pusselbitar.

Jag har vägt 13 kilo mer än vad jag gör idag, varit ganska ointresserad av träning fast jag haft det i mig.
Tränade innebandy & cykling, som tonåring. Var engagerad i skolgympan, men ingen passion för träning.
Har alltid haft viljan, men motivation absolut no no.

Vägde väl mycket som sambo, försökte men gick inte... gick väl ner lite under vår tid eller innan oss?
Sommaren 2oo7 började jag försöka enligt bloggen, men det blev väl mer på riktigt 2oo8 sommaren efter.
Min startvikt var, ingen aning! Skulle vara kul att veta, max 66 kg.
Allt blev lättare som singel, när det gäller mig & kroppen.
Tänker ibland GI-kost, ibland inte. Men det är ju den som tagit mig till ett hälsosammare lv.
Träningen blev mer på allvar förra året, kanske med hjälp av min vän Jonas
Och pepp via andra vänner.
Blir inspirerad av de i min närhet, Tack!

Mina kilon är mindre, jag känner mig snyggare & självförtroendet är starkare.
Det gäller inte alla dagar på året, men mår bättre. Är en bit på vägen & går hälsosamt framåt.
Kan känna mig snygg i kläder, skor & make up.
Bär glasögon, syns nästan aldrig på bild

Längtar efter... ja familj, barn & huset på landet
Och mina mål med mig själv & träningen.
Att förstå vem jag är, det försöker jag hitta ord för. Att hitta mig som männsika, vilken livsstil jag ska leva & hur mitt liv ska se ut i framtiden.
Jag vill hitta mig själv & bli hel.

Någon som vill gästblogga?



All lycka & kärlek till er!