3o min promenad. I regn och vind. Alltså, mina regnbyxor har blivit tajta. Vadan detta? Det tog till och med emot så hastigheten på stegen blev något långsammare. En riktig aha-upplevelse.
Crosstrainer i 3o min. på gymmet. Tack vare en väns uttalade om bilder på sociala medier så har det givit mig en positiv "effekt". Det ska bli jobbigare, mer fokuserat och främst det ska se ansträngt ut. Exakt hur hon sa detta effektfulla till mig minns jag inte, men hennes syfte var glasklart. Att en svettigt och ansträngd bild var klart mer trovärdig en snygg spegelbild-bild.
Så ja jag anstränger mig mer under cardion, så som jag gjorde förr. så som jag vill göra. Men inte haft lusten, inte full fokus på det jag gjort.
Även promenaderna har blivit raskare (när jag inte har regnbyxor). Snart kommer alla kläderna vara för stora. Önsketänkande.
Efter crosstrainer så stretchade jag igenom kroppen noga. Och skulle köra ben. Men obehaget från läkarbesöket kändes fortfarande. Jag testade sittande benböj men då kände jag av vänster knä. Gav upp för att köra rygg.
6o min ryggträning.
Latsdrag
Rodd
Enhandsrodd.
chins med stöd.
Bara hänga i stång.
Armhävningar
och ett gäng andra övningar.
Det går dåligt att byta gym. Vet inte vad som tar emot mest.
Att det var där min resa startade? Att jag känner mig ofta välkommen och väl mottagen. Att medtränare tar initiativ att samtala och hjälpa.
Att jag känner gymmet, jag vet hur maskinerna fungerar, jag vet vad div. maskiner har för syfte, jag vet vart saker och ting är.
Men jag vill inte vara kvar för att det är inte lika välskött och fint längre. men främst en olustig känsla över att vara där vissa dagar. Det har tyvärr blivit så att jag valt bort träningen och tappat mer och mer motivtion.
Nu har min motivationsbrist varit påverkat av annat, men detta var en annan känsla.
Så målet att byta gym har suttit i länge. Jag har till och med provat gymmet två eller tre ggr. Men inte varit tillräckligt modig att ta tag i det. Men jag SKA!!!
Ligger i sängen och funderar på hur jag ska lyckas. Hur jag ska göra för att förvandla mitt mål till planering, så att det inte stannar bara drömmar & mål. Det var så långt jag hann skriva innan John blund kom som gäst. När jag tränade mycket mer än vad jag gör idag läget så tränade jag långt ifrån så mycket som skulle krävas av mig för att komma dit jag vill. Men jag hade ett hälsotänk att många av passen gav något bra & positivt. I dagsläget är jag mycket obekväm i gymmet och vill inte riktigt visa mig. Trivs inte med att ha kläder på mig, känns som om inget passar. Trots denna känsla känner jag att jag är påväg tillbaka. Till den vardagliga glädjen och hoppet finns om livet. Jag har inte varit redo att ta mig själv på allvar. Jag har varit i en bubbla av sorg och förtvivlan för länge nu. Nu är det dags att ta sig i kragen. Göra en plan. Att kliva in på gymmet räcker inte. Att vilja springa utomhus på helgen duger inte... För det är bara en tanke som inte blev av.
Det kanske inte är hela sanningen, har faktiskt sovit på dagen både fredag & lördag. Men jag ligger inte nerbäddad hela dagar utan är pigg & orkar göra saker. Laddade upp med god frukost , vitaminer i pillerform & juice. Super gott.
Sedan en cykeltur till stan i soligt väder. Det var fantastiskt. Tankade solenergi och upplevde med alla sinnen. Lunch på café, lyssnade på livemusik, promenerade på bondens marknad. Sänkte även kläder till myrorna.
Hemma igen tog jag ett långt bad, med härliga dofter i vattnet & hemmaspa känsla med hårkur samt ansiktsmask. Till mellanmål två brödbitar av det goda brödet jag köpte på bondens marknad.
Paleo och supersoppor
Köpte dessa två. Det var 25 procent på akademibokhandeln För att motiveras och inspireras till god livsstil. Det har kommit ur fas. Och nu när jag mår så mycket bättre än tidigare är jag mer motaligt att försöka. Därför blev det några bra träningspass förra veckan. För att sedan bli lite förkyld. Känner mig lite hängigare idag. Så mer vitaminer till frukost.
Det kanske inte är hela sanningen, har faktiskt sovit på dagen både fredag & lördag. Men jag ligger inte nerbäddad hela dagar utan är pigg & orkar göra saker. Laddade upp med god frukost , vitaminer i pillerform & juice. Super gott.
Sedan en cykeltur till stan i soligt väder. Det var fantastiskt. Tankade solenergi och upplevde med alla sinnen. Lunch på café, lyssnade på livemusik, promenerade på bondens marknad. Sänkte även kläder till myrorna.
Hemma igen tog jag ett långt bad, med härliga dofter i vattnet & hemmaspa känsla med hårkur samt ansiktsmask. Till mellanmål två brödbitar av det goda brödet jag köpte på bondens marknad.
Paleo och supersoppor
Köpte dessa två. Det var 25 procent på akademibokhandeln För att motiveras och inspireras till god livsstil. Det har kommit ur fas. Och nu när jag mår så mycket bättre än tidigare är jag mer motaligt att försöka. Därför blev det några bra träningspass förra veckan. För att sedan bli lite förkyld. Känner mig lite hängigare idag. Så mer vitaminer till frukost.
Det har jag gjort många gånger och ibland känns det i hela kroppen & ibland är det bara en illusion som inte håller i längden. Ett tag blev det mer eller mindre livsstilsförändring. Och det höll verkligen länge. Sist jag skrev av mig höll det länge, för mig är länge i en vecka just nu. Det var dags att börja ta hand om sig själv. Min text väckte andra. Jag började springa på nytt, åt inte mycket socker & hittade några få träning tillfällen. Men nu står jag här efter att bestämt mig igen. Jag skulle bara ha ett riktigt bra och varmt träningspass. Och hittills är jag ganska varm. 2o min crosstrainer kändes på riktigt.
Dagens positiva och veckans negativa talar verkligen mot varandra! Eftersom löpning har varit smärtsam den senaste tiden så känns Göteborgs varvet 2014 så långt borta! Men det positiva är den stolthet jag känner av att se mig själv i spegeln, se viktnedgång, muskler som bildats och en annan glimt i ögat! Min resa gör mig stolt och ett lyckorus infinner sig! Snart löptränar jag igen!!
Så nu står jag på gärdet & väntar på min start tillsammans med många många andra. Känner mig laddad efter frukost, tjejsnack & lunch på Östermalm med Nina. Nu börjar jag frysa lite dock. För det är lite gråmulet & trist, men det känns riktigt milt ur löpar synpunkt. Och just nu, innan så känns det roligt & inspirerande att försöka löpträna framöver. Känns lite extra kul att det är ett tjejlopp. Aldrig tidigare gjort. Men det känns som om det inte blir en sista gång. Stämningen är skön å härlig. Lite festligt faktiskt. Nu kommer regnet. Brrr det blev friskt!! 😉
Detta receptet provade jag för några veckor sedan. Det var så gott! God och enkel lchfsoppa
4 portioner
400 g torskfilé 400 g laxfilé 250 g skalade räkor 1 purjolök 1 gul lök 1 vitlöksklyfta 2,5 dl torrt vitt vin 2 dl vatten 3 dl grädde 1 dl creme frachie 2 fiskbuljongstärningar 1 paket saffran 1 tsk tomatpuré 1 tsk torkad timjan 1 tsk torkad basilika 1 tsk salt Färsk timjan
Aioli
2 vitlöksklyftor 1 dl creme frache 0,5 dl majonnäs salt efter smak
Strimla purjolöken och finhacka löken. Fräs i smör så det blir mjukt, riv ner vitlöken. Blanda ner de torkade kryddorna, salt och tomatpurén. Fräs en liten stund. Blanda ner vin och buljongtärningarna och låt koka en liten stund. Blanda sedan ner safrran, grädde, vatten och creme fraiche. Sjud i 15 minuter. Skär fisken i kuber och sjud i 7 minuter. Tillsätt räkorna, hetta upp snabbt (låt inte koka upp för då blir räkorna sega!) och servera med en klick aioli och färsk timjan!
Jo men det var väl värt ett försök, att packa träningskläder och två par träningsskor till norrland. plus att datorn till att se film med blev helt onödig. Wifi är för svagt att se filmer med. Skorna blev springa i trappor & städskor, kläderna får sitta på kroppen hemma i Linköping.
Jag trodde inte att det skulle bli en omöjlighet att träna. Att tömma och flytta ur en lägenhet trodde jag inte skulle ta mer eller mindre tre heldagar. Vi har knappt pausat alls. Och kämpat oss svettiga tidig morgon - sen kväll. Jag längtade till miljöombyte, inne som ute i naturen. Älskar ju att jogga hemma i Norrland.
stressen att känna mig toppad inför Göteborgsvarvet blev märkbart, trött, ledsen & sur. Stel i hela kroppen. Så där skönt med lätt träningsvärk. Bra känsla att känna så trots mindre träning.
Försök att transportträna, tog rejäla kliv upp för backen upp till mina vänners föräldrar. Fick upp puls & brännande ben. I lördags hade jag kunnat träna om energin att börja med lägenheten tidigare hade infunnit sig. Hade jag lyckats att träna på stadens gym så vet jag av tidigare erfarenheter att jag blir lugnare & mer mänsklig mot mina medmänniskor.
Igår var jag så trött att jag sluddrade vid 21 tiden på kvällen.
I torsdags var magen platt, resterande dagar så har jag känt mig plufsig. Typ gravid i formen. Mitt beteende är inte hälsosamt alls. Pizzerior, godis & annat har gjort dessa dagar enklare, men är det är inte värt det. Men inte lär jag mig, trots min besvikelse.
Fördelar: Tungt packning lika med tyngre motstånd, "istället för" styrketräning
promenad med packning på ryggen
En stad full av backar.
Lägenheten tre trappor upp. Det känns i vaderna framför allt, men även rumpa och lår.
Burit lådor, städat i konstiga vinklar & promenerat från a till b.
Känt av små små muskler & leder som har och ska stärkas.
Fått nytändning på sockerfritt , kanske håller till efter Göteborg. (skulle önska resten av livet, men det är nog omöjligt)
Dessutom kanske jag blir bättre på att sköta mig bättre, gällande att ta hand om min lägenhet, sortera & kasta. Har blivit bättre sedan, sedan flytten hem från Stockholm men ännu mer sedan årsskiftet. Kanske känna frid i sitt hem. Har redan börjat med diverse sorteringsprojekt, OCH så bra jag mår.
Nu ska jag kika klart på filmen om socker. och kanske läsa boken Marshmallowstestet. Och sedan somna för att sedan läsa mera... eller somna igen.....
just nu känner jag för att skriva om hur mycket jag längtar till löpningen. Jag kommer ofta på att jag ut & springa när jag inte kan. I fredags så såg jag löpare ute och jag blev så sugen på att träna utomhus. Ett riktigt längtan. Men ofta kommer jag på det när jag faktiskt inte kan. I fredags så var jag på väg mellan träningen & jobb. och efter det lilla hindret att en hel dag måste gå så hinner jag antingen glömma bort min längtan eller ofta att det går över till annan träning, nere i gymgrottan. Älskar verkligen löpningen, när jag är ute & upplever natur. Sätter ena foten framför den andra så njuter jag. Stoltheten efteråt går inte att jämföra med annan träning.
Anledningen att jag började skriva om löpningen denna söndag var tv4s Nyhetsmorgon med Ebba Kleberg von Sydow. Hon hade loggat sin träning med ett filmklipp. Hon såg så glad, lätt & fräsch ut. Och längtan fanns där igen. Men även hindret, halsont, igår hade jag feber & hostan är ett faktum..
då kan man ju undra vad som hindrar mig?
Min kropp, har jag inte haft problem med hälarna så är det ett knä som gjort ont.
Flera pass med löpargruppen "b.a.b.y Runners" har jag inte varit med på för att jag haft känningar i halsen.
Tid, ja jag tror ju att jag ska hinna med så mycket jämt & är dålig på att planera min tid. Så när jag 'r frisk så handlar det mest om prioriteringar.
Nästa helg så hoppas jag att det kommer finnas inslag av löpning. Då ska jag vara frisk & bortrest. så löparskorna ska packas ner.
Igår packade jag en överfull väska för att åka till gymmet innan jobbet & det skulle inte bli stressigt. Så glad i själen av vårkänslor så skulle jag utnyttja veckans sovmorgon med träning. Men det föll på att telefonen förlorades ur den överfulla väskan. Så jag är off från omvärlden & träningen blev inställd. Utbytt mot letande, polisanmälan & annat mindre trevligt pyssel.
Och snälla säg inte, det är så typiskt dig. För den informationen sitter jag redan på.
Hoppas på att kunna släppa dessa känslor för att träna ikväll, sent efter jobbet.
Summerar veckan med en del promenader till och från arbetet. Och endast två träningspass, då bara det ena kändes riktigt bra. Fredagen blev ett pass med favorit övningar för ben och rumpa, knäböj, utfall, kb swings & Lördagens pass var tanken också sådan. Just för att ge kroppen en nystart. Men lördagen så hade jag inte samma goda härliga inställning.
Blev aldrig sjuk, men kände mig inte helt bra på hela veckan.
Var på sjukhuset för att ´testa muskler och nervfunktioner. Och på kvällen som kom var min höger överkänslig, jätte kall & kroppen kändes utslagen.
Nytt schema och vardagen gjorde denna veckan lite krånglig. Men det känns bättre inför vecka 4. Tvätten r nytvättad och matlådor ordnade, i stort sätt klara. Längtar till nästa helg, en weekend i Skåne med vänner. Får väl se vilka galenskaper det blir då. Det blir en härlig vandring på lördagen, god mat & tanka mycket energi.
Om jag hade vetat att min träningslust inte skulle infinna sig alls igår, så hade jag stannat hemma. Men väldigt ofta vänder känslan & träningen blir rolig. Men hur ska man veta?
Däremot så passade jag på att köra marklyft som jag länge dragit mig för. Både marklyft och bänkpress tycker jag inte om att köra själv. Jag har aldrig någonsin kört bänkpress helt själv innan. Marklyft tycker jag egentligen bara tar emot bara på grund av att jag inte känner mig säker på tekniken. Bänkpress hade jag inlagt i schemat i början av veckan. Vågade inte ens skriva om vilka känslor jag hade den eftermiddagen... Det var omtumlande att testa nya träningsredskap.
Det bästa med träningsschema är att testa nytt. Det sämsta är att jag läser innan till & testar nya saker jag aldrig kanske hade testat annars, för mig tar det då lite extra tid. Men att testa nytt betyder utvecklig. Det har krävts mod. Att våga & inte släppa taget (bokstavligen & bildligt).
Det gillar jag, känslan att våga & därmed utvecklas, kanske mest det mentala.
Försöker ladda för nästa pass
Utan ägg i magen. Hade ingen koll på kylskåpet inför idag. Ojsan!
kriver årskrönika, den sjunde. Årskrönikan 2o14 skrevs aldrig. 2o15 var året jag helst ville ta slut. Och just i skrivades stund så känns det verkligen som om det var rätt känsla. 2o15 var ett orättvist år. Fuck cancer får bli en sammanfattning på mina känslor. Man lär sig nya saker av varje person man lär känna. Utvecklas gör jag hela tiden, bygger relationer, & samlar på livserfarenheter. Måste lära mig älska livet.
Det är inte alltid lätt att förändra sina tränings och kostvanor, men här kommer lite hjälp!
Steg 1: så spännande!
Vi människor är roliga, vi är mer entusiastiska över ett kost och träningsupplägg än att faktiskt följa själva upplägget.
Vi blir glada i väntan på att starta en ny plan, att den kommer ÄNTLIGEN lösa alla våra kost och träningsproblem. Vi berättar för alla vad vi ska göra, skriver ut måltiderna och träningsupplägget , köper mat, gör oss redo för att börja få resultat.
Åtgärd:
Spänning är bättre än ingen spänning alls, men det vi ska försöka förstå i denna fas är att vi ofta lägger vår egen framgång i någon annans händer. Genom att vi förlitar oss på själva "planen" snarare än vår egen förmåga att faktiskt följa planen. Kan det hända? Big time! Det funkar t ex för kortvariga satsningar . Men om du vill bli framgångsrik på lång sikt, börja att "äga" processen nu, dvs gör jobbet själv.
Steg 2: granskning
De första 2-4 veckorna av en ny plan innebär mycket nytt för oss – ny mat, nytt schema, nya övningar, nya pass, ny mängd mental energi som behövs för att uppfylla kraven. Vi har tagit vad vi brukade göra och dumpat det för någuot helt nytt. Spänningen är oftast ganska stark här eftersom de flesta kommer att tappa 2-5 kg under de första 1-2 veckorna genom att tappa en del vatten och den sortens snabba resultat motiverar oss att fortsätta.
Åtgärd:
I denna fas är det viktigt att inse att följa schemat kan vara bra för de första 2-4 veckorna eftersom du är motiverad, men så småningom har dina gamla vanor en tendens att krypa tillbaka in om du inte medveten väljer att ta ansvar. Förbered dig mentalt för det och undersök alla de nya åtgärder du tar och vilka du skulle kunna fortsätta med på lång sikt och vilka som kommer att behöva justeras. Ju mer realistisk och ärlig du är mot dig själv, desto bättre kommer du att lyckas.
Steg 3: kampen
På Body for Life-tiden lärde jag mig en sak: det börjar bli tufft att fortsätta kring v 6 av programmet. The honeymoon is over, nu ska man jobba aktivt , inte bara bäras fram av ren eufori. Man vill se resultaten lika snabbt som tidigare (väldigt mänskligt!) och vill ge upp. Hälp, detta funkar inte- inte den här metoden heller! Denna punkt är den mest kritiska för din framgång långsiktigt. Vad du gör här avgör din förmåga att gå framåt eller misslyckas igen.
Åtgärd:
Du måste göra det klart för dig: detta kommer att hända. Det är steg 1. Om du vill att det ska fungera så är det du som måste göra jobbet. Du måste jobba arslet av dig och räkna ut: vad fungerar för mig? Vad inte? Vad kan jag göra på lång sikt? Vad är ohållbart? Hur kan jag göra mina nya vanor samarbeta med mina gamla vanor?
Ett exempel kan vara morgonträning. Du kan vara motiverad av att träna på morgonen för de första veckorna (som scheamt säger) men du är inte en morgonmänniska så efter ett tag, dina gamla vanor (stanna uppe för sent, jobbigt att vakna på morgonen) kan börja komma tillbaka.
Jag dömer ingen, absolut inte- detta är bara ett exempel på mångas verklighet och vanornas kraft över oss. De äger oss. I det här steget är det viktigt att ta itu med våra vanor. Hur kan gamla vanor ersättas med nya? Komma upp tidigt är kanske ingen lösning, utan ge dig själv tid att träna efter jobbet istället. Men sedan gör vad du behöver göra för att se till att du inte hoppa av. Planera din dag, balansera din energi, boka träningstiden som du inte får missa. Denna fas handlar om åtgärder och hitta genvägar. Att genomföra det kan fungera för dig långsiktigt. Var metodisk och systematisk. Det är också nu du måste ge upp tanken på att behöva vara perfekt. Ge upp allt-eller-inget - tänkesättet och ge dig själv tillåtelse att kämpa igenom de tuffa delarna. Bara gör ditt bästa! Den tuffaste stunderna är också dem som ger förändring.
Steg 4: ta ansvar!
Denna fas inträffar efter ca 8-12 veckor .Vi har tagit ansvar för processen, tagit reda på vad verkar fungera för oss, övergav vissa bitar och går framåt, även om det är i en långsammare takt. Vi kämpar genom våra nya vanor. Att inte få det rätt varje gång, men ge oss tillåtelse att göra vårt bästa och vara medveten om de strider som uppstår.
Åtgärd:
Detta är också en mycket viktig tid när det gäller långsiktig framgång eftersom vi fortfarande riskerar att gå tillbaka till våra gamla vanor. Vid denna punkt behöver vi utanför – motivation som håller oss igång. Nu är det viktigt att hitta några personer som befinner sig i samma sits som du.
Steg 5: äga!
Du har nu gått förbi de svåra delarna och vet att hur bra du lyckas beror bara på dig själv. Att vara konsekvent är det viktigaste och även om du inte kan få det rätt varje gång, så du gör det i 90% av tiden och kan börja kalla det "livsstil". Saker som brukade vara svåra börjar bli lättare, gamla vanorna ersätts med nya. Denna del kan vara hur lång som helst, om du fortsätter att ta en dag i taget, ett pass i taget.
Åtgärd:
Målet i denna fas är måttlighet. För att åstadkomma detta och göra detta till en livsstil måste du ställa in ritualer och vanor som du kan göra på lång sikt. Ju mer du gör dem, desto lättare blir det att fortsätta att göra dem. När du kommit ur fas: bara hoppa tillbaka där du var. Kalla inte dig själv looser.
Action är den snabbaste vägen tillbaka till resultat!
Då var jag där igen, jag hann inte mer än köpa ingefära & citron för än jag fick något i halsen igen. Hostan är tillbaka & jag känner mig nedsatt.
Sitter på rasten, ett försök att känna mig piggare & kryare. Andas tungt & är så nära att somna. Kroppstemperaturen ligger på 36.1 hihi, inte så hot idag.
Ätit nyttig(are) kladdkaka I sängen & tagit det extremt lugnt i helgen.
Lite städning & socialt liv bara. Det var med försiktighet jag tillbringade helgen just för att inte åka på en förkylning. För hade något på känn i kroppen på lördag morgonen.
fredagens middag bjöd Linda på hemma hos sig. Det var pasta med kycklingsås med soltorkade tomater & spenat. Efterrätt smördegsvåfflor, bär & smetana.
Lördagen bestod av träning, en stund på gymmet efter en längre promenad.
På gymmet körde jag rumpa & mage. Automatiskt blir det ju även ben som jag även hade på mitt senaste pass i torsdags med fortsättning på fredag morgon.
Benen tröttnar snart om de två inte får vila.
Trots fokus på rumpa & mage så sitter träningsvärken kring skulderbladen. Gjorde några spontana chins + att en kille på gymmet visade mig en magkrossare som man hänger sig i vid chins.
På kvällen 5 km löpning 26.49
I morse blev det löpning i 5 km, 26.45
Det kändes mer trötthet i kroppen & så var jag jättekall. Fick väl upp farten vid 2 km..
Sen kom jag hem för att baka & har summerat denna söndag som en bra dag & helgen har gått i hälsanstecken.
Avkoppling, det är jag inte bra på i vanliga fall. Men nu när jag ska bli en bättre människa så kan avkoppling vara bra att få in i schemat.
Skrev av mig om lite dåliga ovanor igår. Det handlade om en längre tid av osunda tankar, förkylning & om att få en nystart.
Har i några veckor känt mig osäker på om jag är bra. Att jag inte gör tillräckligt, för min omgivnings skull & mig Själv! Jag kommer ofta på mig själv att be om ursäkt för den jag är.
Att skriva öppet fungerar. Det har fungerat förr & det verkar bli rätt igen. Idag känns det som en bra dag, en nystart
precis som en vän sa att jag behövde & nästa sa (med andra ord) att det är okej att tappa kontrollen. Tacksam för kloka ord.
Effekten har hittills varit bra. Det blev en vettigt frukost, en promenad på en & en halvtimme. Lite senare städning, lunch & kaffe. Chaipudding till morgondagen står på kylning & ligger nu i sängen.
Ska fortsätta dagen på bästa sett. Försökte hitta Middagssällskap på Facebook, det fungerade nästan...
Måste vara dela med er av en kaffedrink till frukost. Har haft den i en termos påväg till jobbet i två dagar.
Banan mixad med valfri mjölk
Kakao
Och kaffe
Dagens smoothie. Till nyhetsmorgon
Helgens första: Powerwalk
Detta inlägg handlade varken om löpning eller styrketräning, men lite terapi.... Njuta av livet.
Just nu är en powerwalk stort för mig. Fast längtar så grymt till gymmet. Förkylningen är snart över & på söndag blir det ett lopp med straffetlag.
Och det har varken med träning eller kost att göra. Men där emot hälsa! Min väns hälsa. Min underbara Anna blev mamma i februari & fått ett besked om att hon har cancer. Det är ett ett fruktansvärt besked som alla hanterar på olika sätt. Och inget är egentligen rätt eller fel.
\n
Min reaktion har hittills, trots få veckor varit väldigt olika... När det verkligen gick upp för mig, den dagen fanns inga hämningar. Först gråt, sedan tog mig samman & genomförde det jag hade påbörjat med ilska i kroppen. Det var effektivt!
\n
För att dagen efter vara i botten på energi. Jag har både öppnat mig och varit tystlåten. Gemensamma vänner runt oss har varit extremt tacksamt stöd & andra är tysta.
\n
Jag har bett om ursäkt för att jag är jag. Mest till mig. Både före denna händelse & efter. Tänkt tankar, som "mindre mig själv!" (Mer någon annan)
\n
Men jag har ett vid öppet hjärta och jag vågar tro att jag är lättläst som en öppen bok. Jag bryr mig om människor. Inte unikare än andra. Men på mitt vis med mina verktyg.
\n
Mina tankar är hela tiden på dessa fina människor som blivit en liten familj. Som varit med om något orättvist. Cancer. Fuck cancer!! För mig är det ofattbart. För Anna är det ofattbart. Men hon känns så stark, så att det räcker för oss alla. Men jag ska vara stark jag med, känns omöjligt! Men jag ska! Vill ta den rollen, genom att visa mig svag.
\n
För familjens skull ! Och kan jag sträcka ut min hand trots distans så ska jag göra det! Ge min hand bildligt och bokstavligt. Praktiskt, fysiskt & mentalt. Om Jag kan så vill jag! Kan jag ligga steget före så ska jag verkligen försöka... Även om det är babysteps!
\n
\n
Vara en god vän!
\n
Skratta, gråta och minnas!
\n
Just nu är två minnen mycket starka och de minna är det mer än 2o år emellan.
\n
En av de första minnena är tillsammans med två liknade gosedjur på en kulle i Norrland. Båda var korthåriga & ungefär 1o år.
\n
Och nästa minne är från midsommar 14. Jonah kommer fram med "Stickan" som visar plus. De blivande föräldrarna får en kram.
Detta skulle kunna handla om hur jag känner efter ett springpass utomhus. Men första argumentet till min frånvarande tur var att min
Enda träningsbh fortfarande var blöt efter handtvätten under kvällen igår. PS. Jag har fler, men inte där jag är under semestern.
Nu har jag ätit frukost & lunch. Min träningsbh är nu torr sedan länge, men har fortfarande inte tagit mig utanför dörren. Jag blev väldigt bekväm efter träning i fyra dagar. Och har lite längtan att hitta på någonting annat, det är ju ändå semester.
Igår kväll var jag bestämt om att försöka träna utomhus. Har tvekat då min häl har varit väldigt ond. Ont efter överansträngning & korta promenader i platta skor. Det bästa är att höga högklackade fungerar prima. Är inte det konstigt? På grund av "rädslan" att få för ont under ett pass i skogen eller på offentlig plats så har jag valt att löptränat på gymmet på löpbandet. Men på ett löpband finns en nackdel för mig, det är att jag inte tar det lugnt.
Det tror jag att jag har lättare för i naturen. Att ta det lugnare & njuta. Börjar längta ut, att göra annat än promenader. vädret är ju inte ens för varmt & min allergi är nästan obefintligt.
På gymmet tränar jag hela kroppen igen. Det var ju ett tag jag vilade underkroppen, rumpa & ben för att läka. Men vågade köra efter semesterns start.
Sedan dess har jag löptränat ute & på löpbandet. Men bara löpbandet under de senaste två veckorna. samt styrketränat hela kroppen.
Nu har jag skrivit mitt första inlägg med min nya dator, Lenovo. Det var en utmaning att skriva på nytt tangentbord. Hihi
