Till vardags: godisråtta

Ni som läst min blogg under längre tid vet att jag haft extra svårt att fokusera bort socker som godis choklad & fredagsfika. Eller vardagsfika på jobbet. Jag har ätit smågodis & inte njutit. Ett tag hade vi något framme dagligen på älskade jobbet. 


Men har under senare tid efter påsk någon gång haft lite bättre fokus. Och verkligen försökt. Och lyckades speciellt fram till Göteborgsvarvet den 20 maj 
Tyckte att jag såg en bättre spegelbild 
Lite slankare. Men i den tidpunkten trodde en farmor på förskolan att jag väntade smått. 
Såå varför ska jag sluta med goda saker med sockerhalt?  
Varför ska jag äta mindre portioner? 

Har ökat konditionsträningen mer intensivt varierat & lagt på mera tid. 
Drack mera vatten ett tag
Och någon dag innan loppet så såg jag att något hade hänt på vågen. Men det är knappt någon skillnad. Men glädjen kom tillbaka. Inte alls långt ifrån delmålet. Ett nygamlat delmål. Men några dagar senare uppe på den stadiga siffran igen (för min egna dokumentation skull: 61-62 kg)

Nu vill jag inte ha godis & socker i mitt liv men varför försöka när jag inte känner att det ger något att försöka. 
Tidigare har det märkts av snabbare 
Känt mig mindre svullen snabbt och efter ett tag hoppar siffrorna ner till det bättre. 

Jag har ju en gång gått ner mer än 2o kg 
Gått upp 7 kg från trivsel kg. Och vill nog ner i alla fall 5 av de. 
Jag vet verktygen. Jag vet boven. Eller bovarna. 
Så varför fungerar inte det denna gång. Nä helhjärtat har jag inte försökt, men 75 procent hjärtat. Jag är inte redo för det helhjärtade. Jag har inte alltid varit helhjärtad under tidigare vikt resa, men det var lättare. Som jag minns... 

Men jag vill ha mina gamla jeans. Och tror att jag kan göra det 8o hjärtat i kombination med träning & kost. 
Samt förstå fördelarna med sockerfritt 
De riktiga fördelarna. 
För efter Göteborgsvarvet blev det lite lite svårare igen 

Jag har svårt att argumentera om varför jag ska sluta helt med socker & det vita mjölet. För att förväntningarna får sig en törn. 
Jag tror kroppen är för stressad efter allt som hänt. 
Men jag mår relativt bra nu. Det är ingen daglig sorg i mig,  hjärtat mår så mycket bättre. 

Såå nu såå... 
Med lite extra driv. 
Avslutar denna text nu för att försöka få lite positivt energi & driv!  
Nu ska jag snart se resultatet av träningen & minus socker. Redo eller inte! 
Hård måste bli hårdare! 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0