Alltså!!

Att trivas för bra på gymmet är inte bra. För löpträningen hamnar i skymundan. Älskar löpningen, faktiskt! När jag väl är där i skogen eller i spåret. Men jag tycker det är så motigt med att ta tag i det... Ler bara åt min lathet. Jag hittade till & med ett supermotiverade program för halvmaran. Men tydligen inte tillräckligt ;) 
 
Men samtidigt är jag för förtjust i gymmet. Försöker värma upp på just löpbandet. "Alltid något" tänker jag och inbillar mig det bästa för stunden. Löpträningen blir inte riktigt den samma inomhus, det känns mer fuskigt.  
Senaste jag sprang ute var i tisdags, 4 km efter ett kvällsmöte. Annars hade jag missat träningen helt. 

Nu är det äntligen dags för gymmet igen. Men vet ni? Vårens första lopp är på söndag. Och jag längtar!!  





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0